För att driva ett kärnkraftverk behövs uran, ett ämne som i dagsläget inte bryts I Sverige utan importeras från utlandet. Människor i områden med uranfyndigheter utsätts ofta för radioaktiv strålning när uranet ska utvinnas och bearbetas. Dessutom är det inte ovanligt att mark och vattendrag blir förgiftade i processen.
Kärnkraftens högaktiva och långlivade avfall måste förvaras skyddat under hundratusentals år så att radioaktiviteten kan klinga av. Men fortfarande saknas en säker metod som visat sig fungera. Vissa länder väljer att först upparbeta det använda kärnbränslet vilken kan öka problemen. T.ex. i Sellafield, en upparbetningsanläggning i England, har man en historia av hundratals olyckor med radioaktiva utsläpp som följd.
Skulle en olycka ske i ett kärnkraftverk kan det föra med sig ofattbara konsekvenser. Det är nu 24 år sedan Tjernobyl, den värsta olyckan hittills (men långt ifrån den enda), och fortfarande drabbas människor av cancer och andra sjukdomar till följd av de utsläpp som skedde då.
Transporter till och från kärnkraftverken kan innebära stora säkerhetsrisker. I Sverige så skeppas t.ex. använt kärnbränsle med fartyg ute på Östersjön. Transporter av plutonium är ett annat problem internationellt, inte minst med tanke på att ämnet kan användas till kärnvapen vilket därmed gör det till ett intressant mål för terrorgrupper.
Bombningarna av Hiroshima och Nagasaki och alla de provsprängningar som gjorts genom åren har visat kärnvapnens fruktansvärda potential. Kopplingen är tydlig, ju fler länder som satsar på kärnkraft, desto fler länder får möjlighet att också tillverka egna kärnvapen. Om politiskt instabila stater ges tillgång till dessa vapen ökar risken för konflikter och krig i världen och därmed ökar risken för oss alla.
Idag kommer runt 14 procent av den globala elproduktionen från kärnkraft. Samtidigt är många av världens 439 kärnkraftreaktorer så gamla att de är i pensionsåldern Det skulle alltså krävas en massiv utbyggnad under en mycket lång tid framöver, och till enorma kostnader – bara för att upprätthålla den andel kärnkraft som vi har idag. Smartast vore förstås att spendera pengarna på hållbara alternativ som dessutom går betydligt snabbare att bygga ut.
Världen behöver ställa om från fossila bränslen och i stället producera el på ett sätt som inte bidrar till den globala uppvärmningen. Men att satsa på kärnkraft gör dels att vi låser fast oss i en farlig, förorenande och dyr energikälla. Samtidigt använder vi upp resurser som i annat fall skulle kunna användas till att bygga ut hållbara och förnybara energislag och till smarta effektiviseringar – lösningar som snabbare kan minska koldioxidutsläppen.